Idag var ganska sorgligt, jag vaknade upp med en sån jävla ångest och började gråta... 
Rickard frågade hur jag mådde och det enda jag kunde få ur mig var "jag vill hem".
Så han bokade biljetter åt mig till tåget och där skiljdes vi åt..
Kommer sakna honom, jag måste ladda batterierna nu.
Min resväska står fortfarande kvar oöppnad på hallgolvet.

På sista tiden har vi bara trampat varandra på fötterna, skrikit, tjurat och bråkat.
Det är inte så det ska vara i ett förhållande, men vi måste ge varandra lite andrum.
Det hade varit så mycket enklare om vi hade hittat en lägenhet...
Ett eget ställe som vi båda kan kalla för "hem".
För när vi säger hem så menar vi båda olika saker.

Hur som helst så ligger jag hemma hos mamma och tänker, kan inte sova för jag vänt dygnet helt knas.
Imorgon ska jag bara vara, det kan jag behöva.

Ingen press, ingen stress, bara slappna av.